När spärren släpper...

Wow, idag kände jag verkligen att Hausti och jag har gjort framsteg tillsammans. Jag tänkte på hur han var med mig när jag red honom i början...
-Travade inte på böjt spår
-Sprang mest i skogen
-Huvudet i vädret 24/7
-Spänd
-Knubbis (:
För att inte tala om fel som jag haft i ridningen som dels orsakat lite av problemen ovan, men jag bättrar mig hela tiden!

Nu kan han obesvärat trava fint och avslappnat på böjt spår och små volter, han kan gå lungt och samlat när vi rider ut, han kan gå med sänkt huvud på lång tygel och formen blir bättre! Så känns det för mig just nu, det känns ljust just nu verkligen!
Det är klart att ett par saker som jag skrev ner inträffar fortfarande och beror på att jag måste lära känna honom och lära mig hans knep och 'knappar'. Och så är det ju så också att det finns fler saker som jag inte nämnt och alla framsteg är inte min förtjänst, men problemen reduceras hela tiden! Men det kommer också nya såklart.
Puss och kram, Frida och Hausti

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0