Hela historien...

Nu kan jag dra hela den härliga historien så får jag det överstökat...
Det började med att jag skulle upp och sätta Mjallis i hagen igen eftersom hon hade rymt. För andra gången den dagen! Haha!
Men hon var inte svår att hitta, jag visste ju redan att hon stod på åkern bredvid hagen men i alla fall. Faktiskt, när jag kom så såg hon ut att säga ungefär: "Nämen! Är du också här? :D" och så kom hon glatt gåendes mot mig! Söta häst tänkte jag då...
Så jag bara tog fast henne i grimma och grimskaft och började leda henne upp mot hagen. När vi kom till öppningen till hagen så VÄGRADE hon gå närmare än en och en halv meter från hagen. En gång kom jag så nära med henne att jag kunde öppna ledet, men då började hon rygga och jag hade två val:
1. Släppa ledet
2. Släppa hästen
Jag hann dock inte välja så mycket utan tappade ledet kort efteråt, haha! Men dom andra hästarna stod kvar som tur var.
Så till sist fick jag in henne i hagen, där släppte jag henne och tog fast en annan häst så hon skulle slippa att jag ledde runt henne mer eftersom jag skulle ta dem till en annan del av hagen så hon inte skulle springa igenom igen. Men det var inte alls smart, för hon bara sprang rakt ut igen. Att jag inte tänkte på det?
Då gick jag i alla fall till hålet hon sprungit ut genom och tänkte att jag borde hitta på ett sätt att laga det så att inte de andra hästarna kommer med. Så jag offrade grimskaftet och gjorde en liten lappning.
Lägger upp bild igen:
Lite ostabild, men det höll hästarna inne!
Men sen gick jag i alla fall och hämtade henne igen, det gick bara bra, hon kom fram till mig igen! Och den här gången tänkte ju dumma jag att hon skulle kunna gå igenom hålet hon kom ut genom istället för att behöva gå runt till öppningen och så... Men det tyckte inte hon, utan det slutade med att hon höll på att rycka armen av mig och sedan skuttade hon iväg igen! Men det var återigen bara att ta fast henne och snällt gå upp till hagens öppning, som hon för den delen inte heller ville gå igenom igen. Men det gick till slut också och jag kom ÄNTLIGEN in med henne! hon försökte dock springa ut igen, men upptäckte att det var fast! ;)
Och sen när alla hästar var på andra sidan hagen bort från alla hål, upptäckte jag att det fanns en till öppning, oops!
Men allt slutade lyckligt! ;)
Kram Frida

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0